Skisser för sommaren
Regn... Inte ens ett dramatiskt spöregn, utan bara regn. Regn, regn, regn... Ett sådant regn som man blir riktigt jävla blöt av. Blir man inte blöt av allt regn tänker du kanske? Nej. Det finns (som alltid) olika grader och varianter av allting, så även av regn. Vi har duggregnet, som man inte riktigt blir blöt av utan mer fuktig så att håret lockar sig åt självaste helvete. Sedan har vi förstås spöregnet, som man blir genomdränkt av såfort man går utanför dörren. Och slutligen så har vi REGN. Du tror att du ska klara dig från att bli sjöblöt, men icke. Skenet bedrar. Du blir riktigt jävla blöt, det tar bara lite längre tid än vid spöregnet. Idag regnar det. Jag är blöt. Regnblöt. Och med en lätt släng av akut deppighet (som lär gå över efter en varm dusch).
"Why then the world's mine oyster. Which I with sword will open." The world is our oyster, det gäller kanske bara att faktiskt se det också. Man stirrar sig blind på det som ligger framför en, missar helheten och kanske även möjligheter. Skärpning! The world is our oyster...
And we dance in the living room...
"By the time I was born, more of me had died than survived. It was no wonder I cannot remember; during that time I went through brain after brain for nine months, finally contriving the one model that could be human, equipped for language."
Ett litet citat om apoptos under fosterutvecklingen (among many other things), nya kursen om stamceller och utveckling är lite småkul trots allt.
Toknjuter av att våren äntligen är här efter den smällkalla vintern. Mina fötter har återfått en normal kroppstemperatur och tofflorna är bortplockade för den här säsongen. Lovely! Påsken har, traditionsenligt, firats uppe i Kirkotown med familj och vänner. Hann med en tur ut på Torneträsk med the Olsson family (en smått kaotisk upplevelse med fastkörda skoterslädar, skällande knäpphundar och en farmor), sällis med några av de bästa, gofika, djupa funderingar och en skidtur på någon älv med Kattis. Vasaloppet nästa säger jag bara! En sådan stil och elegans är få förunnat, speciellt när skoterspåret slutar med sten och mossa. Dä ba staka på.
Pottigratängspremiär och festivalminnen
Håller på att kocka ihop en potatisgratäng, min första någonsin. Är smått skeptisk, men ändå hoppfull. Det gäller att utnyttja tiden på bästa sätt. Föreläsning om telomeres/telomerase and immortalization of cancer cells på förmiddagen, nu pottigratäng i ugnen och om en timme tillbaka till labbsalen för att gosa med cellodlingarna. Ikväll blir det plugg och så den älskade tisdagsspinningen. Ska bli gött att få cykla sig varm, okey okey... Varm, genomblöt av svett, samma sak.
Just ja! Veronica Maggio har släppt en ny singel, "Jag kommer". Lyssna och njut! Svenskt när det är som bäst. Tänker alltid på Cää och den där festivalkvällen för så många år sedan då Maggio spelade på Cityscenen. Cääs alkoholiserade avgrundsvrål som ekade över hela centrum "Spela dumpa mig! DUMPA MIG!". Strax efter det tror jag att hon blängde jävligt argt på Sanna Bråding som stod och diggade där bredvid, och väste fram ett "Vem tror hon att hon är?" Eh. Sanna Bråding. "Jahaaa... DUMPA MIG!" Vilka fina minnen ^^ Cää? I love you. Lyssna nu på Maggios poppiga dänga på Spotify!
Back on my feet
Ytliga tankar och funderingar
You know my motivation
Given my reputation
Please excuse I don’t mean to be rude
But tonight I’m fucking you
Oh you know
That tonight I’m fucking you
Oh you know
That tonight I’m fucking you
Men hejhej! Här sitter jag och sjunger med till dängan ni ser ovanför, Enrique Iglesias gör ju min kväll alltså. Tänk vilket gnäll det hade blivit om Carola (självklart med fläkten till hands så att håret flyger lite dramatiskt) hade ställt sig på scen och brölat "Men ikväll knullar jag dig, ååååh du vet att ikväll knullar jag dig". Denna lilla "språkbarriär", det är så helt reko att sjunga vad som helst på engelska, men banne mig inte svenska. Någon som vill göra en insats?
Annars då? Nä, inte mycket. Ett grymt spinningpass är bortgjort (tungt, svettigt, tunnelseende och spyan i halsen - helt underbart bra). Funderar på sängen och spikmattan, imorn ska det spenderas tid i labsalen. Fabolous.
Master guardian
Rolig söndagskväll man har... Läser om "the master guardian" i människans genom. Hittade det fina citatet i kursboken. Jag gillar speciellt yrkestiteln philosopher of biology, låter rätt spännande. Årets första ordentliga löprunda är för övrigt avklarad, nu gäller det att fokusera (pöh...) på målen, och njuta på vägen dit (pöh än en gång). Äh, men det ska nog bli bra det här!
It takes a muscle
Nydalasjön i november, under en lunchpromenad. Nej, jag gick inte ut på isen, trots att jag var lite småsugen.
Tågstationen, väntandes på ännu ett försenat tåg. Snorkallt, ett genomgående tema under julen.
Nyårsafton firades uppe på Luossa hos Hanna och John. Vi körde på snåltemat och tittade på andras fyrverkerier. Dock så var avsaknaden av stativ pinsamt tydlig.
Grannen Malin hade däremot en sån där miljövänlig thai-lykta som karlarna skickade upp. Väldigt MSP av oss!
Lill-Abbe såg lagom pömsig ut där efter tolvslaget, misstänker att han önskade alla partajande gäster åt helvete så att han kunde få lite lugn och ro. Hur kommer det sig att hundarna anser att det minsann är dags att sova redan vid kl. 21? Abbe var däremot en riktig cooling som höll sig uppe till småtimmarna.
Här är dock anledningen till hundens sömnbrist. Hemmafest är helt enkelt bäst ^^
Avslutar med en bild som jag har knyckt från Hanna. Juldagen, med vinglaset i näven och Thessan vid min högra sida. Sammanfattningsvis ett fenomenalt "jullov", där inte alltför mycket vettigt blev gjort (precis som sig bör!), med mycket umgänge med de bästa.
Home is where your heart is
Let the fire burn
Så har första snön fallit i Umeå... Blandade känslor med andra ord. Jag älskar snön, men det faktum att mina Converse numera väger ett kilo extra pga allt snöslask som de har absorberat på vägen till och från skolan är ju en annan femma. Och det här tramset med att det slaskar, smälter bort och bildar is på asfalten tycker jag att vi kan skippa. Snöpangbom, det hade varit fint. Men så blir det nog icke, det ska halkas med cykeln någon månad innan det. Tycker att jag har uppfyllt kvoten med onödiga olyckor då jag knivhögg mitt eget finger för några veckor sedan. Totalt onödig blodförlust med efterföljande besök på vårdcentralen för att peta tillbaka underhudsfett och bli ihoplappad. Att sedan skrapa upp halva kroppen på glashal asfalt känns bara... Onödigt. Nåväl.
Står för övrigt inför "livsavgörande" beslut här i dagarna, ska med andra ord välja kurser inför vårterminen. Hatar valmöjligheter, samtidigt som jag hatar att inte ha några. Typiskt svensson-dilemma där, allting ska vara lagomt och självklart, samtidigt som det serveras åt en för att undvika onödig tankeverksamhet.
Ska snart slira mot IKSU och dagens spinningpass, ska bli gött efter alltför många timmar i datasalen med cancercaset. Just ja... Vadan detta julmyglande? Har mitt löfte om att INTE poppa julmusik innan november, men Spotify smäller minsann upp flertalet julskivor åt mig.
Jonas Brothers?
Insåg att Jonas Brothers var ett outforskat område för mig, så jag spotifyar för fullt. Kan meddela att det jag har hört hittills inte imponerar... Ännu ett pojkband, tydligen bröder, som låter precis som allt annat trams. Näe. Får leta upp Lady Gagas popdängor och köra vidare med tentaskrivandet. Här blir inga barn gjorda, inga tentor skrivna, inga musikaliska under upptäckta...
It makes such an all mighty sound
Omväxling är väl något man bara kan drömma om just nu. Och likförbannat så passar det sig verkligen inte att vara nere. Kanske dags att läsa den där boken om lycka som Malin gav mig, för det här börjar bli töntigt. Och jag är bajsless på att vara snorig. Alla alternativa metoder i stil med koksalt, sniffa mintångor, näskannor etc etc är idioti. Det enda som hjälper är den älskade, älskade nässprayen. Varför lägga ner ett vinnande koncept? Ska vara bitter resten av kvällen, slicka mina sår en sista gång (smeta på en sista omgång Voltaren på det sönderslagna benet) och leta efter lyckan imorn.
"My black eye casts no shadow
Your red eye sees nothing
Your slap don't stick
Your kicks don't hit
So we remain the same
Love sticks
Sweat drips
Break the lock if it don't fit
A kick to the teeth is good for some
A kiss with a fist is better then none
I broke your jaw once before
I spilled your blood upon the floor
You broke my leg in return
So sit back and watch the bed burn"
Bad moon rising
Säger bara ett jävla HOFF. Det GÅR INTE att åka rullskidor i den här staden. Vägarbeten, ombyggnationer, svindjupa gropar och grus överjävlaallt. Vet ni hur många gånger jag har nosat döden i arlset idag? Jävla många gånger. Och vems idiotiska idé var det att släcka ner den enda raksträckan till Ålidhem? Som sagt var, hoff. Är så jäkla less på att ramla, att ha ont, att vara förbannad, att... Ja. Less. Nå det blir nog bra det här.
Sällan...
Här sitter jag, på mina 19 jävla kvadratmetrar, med saker överallt. Har skrivit arga lappar och hängt upp i köket. Jäkla svin man bor med. Och gud förlåte mig, men varför fattar inte karlar att städa efter sig? Äh. Karlar var att ta i, snorungar till pojkspolingar är vad det är. Om jag någonsin får en son så ska ungjäveln lära sig hur man tar upp matrester ur vasken, att man inte välter matbordet eller slänger blomjord på golvet, att MAN SOPAR UPP EFTER SIG NÄR MAN TAPPAR MAT PÅ GOLVET... Jag är arg. Äcklad och arg. Mamma Honk ska ta tag i det här jäkla tramset, men först ska jag lyssna färdigt på Darin (i min ilska blir jag pinsam, förlåt) och borsta tänderna. Det är en dag imorgon också. En dag som ska ägnas åt att hämta cykeln på busstationen, inspektera utbudet av joggingskor och sällskapa i ljuvligt sällis. Gonatten.
The big man who couldn't handle the little bit of love you took
Nå annars... Inte mycket. Vandrade upp till Ädnamavaara i söndags. En lagom liten dagstur upp på "lågfjället", 15 km i gummistövlar. Trevligt!
Bamseboy, Sannas skällande pyttehund, visade sig vara en riktig stockholmare ute i skogen. Han gick så fint på stigen och alla spångar, inga avstickare där inte.
För fjällen är ju inte fula, nej... Det är så gött att ha lite natur bakom husknuten!
Kiruna - staden där det alltid blåser, där alla känner alla och där nymodigheter inte uppskattas. Mellan slalombacken och gruvan, där är gatorna man har cyklat på sedan urminnes tider, där är gropen som slukar stadsdelar, där är hat och där är kärlek.
The fields are now greener then ever before
Uppåt, uppåt, uppåt... Självklart iförd shorts och t-shirt, skiner solen så måste man, lite som en oskriven lag.
Kravlade omkring på marken en sväng. Fick ett gäng nya myggbett (återigen, myggmedel är bullshit och fungerar ALDRIG), får se det som att jag bidrog till bevarandet av ekosystemet - hundratals nya mygg tack vare mitt blod. Super.
Utsikten kan man inte klaga på. Man skymtar Kebnekaises toppar där i fjärran.
Städad sammankomst, a.k.a. sommarferre
Böghögen på bilden har sin förklaring i form av spelet vi spelade. Lyckades dra något kort med utmaningen "bilda hög och sjung Främling med Carola". Första tanken var ett "urk" för låtvalet, sen skred vi till verket, och tadaaa.
En sådan där modern en...
Sjön som glimmar som eld
Rissajaure, "Sjön som glimmar som eld", Trollsjön... Kärt barn har många namn! Gårdagens fjälltur i lightversion, 12 km vandring totalt. Onödig fakta: Sveriges klaraste och renaste sjö, belägen 815 meter över havet i en dalgång. Sjön består av smältvatten från omgivande glaciärer (svinjävlakallt, jag badar INTE). Fint äre i vilket fall som helst.
Dalgången in mot sjön. Utsikten är ju inte alltför ful, men jag tyckte att det luktade lite ren. Väntade mig att se några vilsna kräk där bland stenarna, men icke. Inbillning? En mycket skum sådan.
The Road goes ever on and on
Down from the door where it began.
Now far ahead the Road has gone,
And I must follow, if I can,
Pursuing it with eager feet,
Until it joins some larger way
Where many paths and errands meet.
And whither then? I cannot say.
Älskade Norrland!
Lite sent (som vanligt med andra ord), men här är förra helgens roadtripp i bilder.
Den FULA strandremsan vid Elins stuga. Och ja... Jag åkte båt, utan att bli sjösjuk! Det går framåt. Fem Honkar av fem möjliga för stugan, Tuula och Per, sällskapet, maten, bastun, sängen, HELGEN... Men satan vad mygg. Myggmedel hjälper inte, men det är ju alltid kul att sitta och klia på sig själv.
Min absolut bästa kvällssyssla! Borstar länge och väl, vilket Elin kan intyga. Här sitter vi båda med den älskade Colgate 360, världens bästa tandborste enligt mig. Kommer att gråta när den slutar tillverkas.
Älg! Massa älg! Elin och jag satsade stort på det här med att "turista lokalt", vi for förbi Vittangis älgpark. Har klappat och klämt dem på både mule och horn.
Vi hittade ridklubbens pållar som gick på bete i byn. Passade på att sällskapa med dem en sväng, lite kärlek sådär mitt i maten för deras del. Stackarna var ju oklappade, och så kunde vi ju inte ha det. De verkade tycka att det var lite kul med sälle.
Avslutningsvis en hårig kossa, eller om det är en tjur... Svårt att se med all päls. Undrar hur mycket de ser under den där pannluggen? Vi bjöd dem på knäckebröd. Två av tjugo uppskattade det. Svårcharmade djur det där.
There's a place downtown...
Nå annars... Har överlevt ännu en måndag. Och midsommaren var prima skinka. Hamnade återigen på familjens Lindkvists årliga midsommarferre. Förlorade fett i kubbturneringen, klappade på alla hundar som var närvarande, kidnappade sötaste valpen och gosade länge och väl, pimplade vin, blev myggbiten ute i en trädgård... Mycket lyckat!
Allas vår Creme de la Creme, en av de suraste donnorna på stallet. Självklart klappade jag, lilla gumman börjar bli gammal. Men nog har hon slängt av mig på de gamla goda tiderna! Många stukade fingrar och blåmärken.
För att inte bryta traditionerna... En svettbild från midsommaraftonen. Cykeltur längs Norgevägen för att få glo på vattnet i Luossasjön. Lägg märke till att det var soligt, andra dagen sen jag kom upp för tre veckor sen. You gotta love it.